Verse 13·VR 3.22.13

तम् मेरु शिखर आकारम् तप्त कांचन भूषणम् | हेम चक्रम् असंबाधम् वैदूर्यमय कूबरम् || ३-२२-१३ मत्स्यैः पुष्पैः द्रुमैः शैलैः चन्द्र सूर्यैः च कांचनैः | मा.ंगल्यैः पक्षि सम्घैः च ताराभिः च समावृतम् || ३-२२-१४ ध्वज निस्त्रिंश संपन्नम् किंकिणी वर भूषितम् | सत् अश्व युक्तम् सः अमर्षात् आरुरोह खरः तदा || ३-२२-१५

tam meru shikhara aakaaram tapta kaa.ncana bhuuShaNam |hema cakram asaMbaadham vaiduuryamaya kuubaram || 3-22-13matsyaiH puShpaiH drumaiH shailaiH candra suuryaiH ca kaa.ncanaiH |maa..ngalyaiH pakShi samghaiH ca taaraabhiH ca samaavR^itam || 3-22-14dhvaja nistri.nsha saMpannam ki.nkiNii vara bhuuShitam |sat ashva yuk{}tam saH amarShaat aaruroha kharaH tadaa || 3-22-15

Translation

That chariot which has a roomy cabin with its rooftop like that of the ridge of Mt. Meru, body embellished in gold, wheels golden, gem-studded yoke-to-carriage shaft, all around encompassed with golden artefacts like fishes, flowers, trees, mountains, sun, moon, and auspicious birds flocks and stars, and even decorated with jingle-bells, endowed with flags, swords, and best horses, and such as it is, Khara embarked on it with all his rancour. [3-22-13, 14, 15]

navigate verses

Chapter context

22

Khara's Army Marches to Rama

20 verses · Verse 13 of 20

65% through chapter

← All verses in this chapter

Previous

Verse 12

Next

Verse 16

Aranya Kanda — All Chapters