वैदेह्या यानि च अन्गेषु तदा रामो अन्वकीर्तयत् | तानि आभरण जालानि गात्र शोभीनि अलक्षयत् || ५-१५-४१ सुकृतौ कर्ण वेष्टौ च श्व दम्ष्ट्रौ च सुसंस्थितौ | मणि विद्रुम चित्राणि हस्तेष्व् आभरणानि च || ५-१५-४२ श्यामानि चिर युक्तत्वात् तथा संस्थानवन्ति च |
Translation
Then Hanuma saw whatever groups of jewellery of Seetha on various parts Rama spoke, those charming Her limbs, well made earrings, well fitting Svadamstras and ornaments wonderful with diamonds on the limbs of Her hands, belonging to body for long time, blackened and making marks on body.
Word by word
;42-43a. tadaa
then
alakSayat
(Hanuma) saw
yaani
whatever
aabharaNa jaalaani
groups of jewellery
vaidehyaaH
of Seetha
angeSu
on various parts
raamaH
Rama
anvakiirtayat
spoke
taani
those
gaatra \tshobhiini
charming Her limbs
sukR^itau
well made
karNa veSTau ca
earrings
susamsthitau
well fitting
sva damSTrau ca
svadamstras
aabharaNaani ca
and \tornaments
maNi vidruma citraaNi
wonderful with diamonds; corals
hasteSu
on the limbs \tof Her hands
cira yuktatvaat
belonging to body for long time
shyaamaani
blackened
samsthaanavanti ca
and making marks (on body).
Chapter context
Hanuma Sees Seetha
37 verses · Verse 41 of 37
73% through chapter