तदा सूतो महाराज कृताञ्जलिरुपस्थितः| राममेव अनुशोचन्तं दुःखशोकसमन्वितम् || २-५८-२ वृद्धम् परम सम्तप्तम् नव ग्रहम् इव द्विपम् | विनिःश्वसन्तम् ध्यायन्तम् अस्वस्थम् इव कुन्जरम् || २-५८-३
tadaa suuto mahaaraaja kR^itaaJNjalirupasthitaH| raamameva anushocantaM duHkhashokasamanvitam || 2-58-2 vR^iddham parama samtaptam nava graham iva dvipam | viniHshvasantam dhyaayantam asvastham iva kunjaram || 2-58-3
Translation
Then, Sumantra, who joined his palms in reverence, approached the monarch who was repenting about Rama alone, filled with pain and sorrow, advanced in age, greatly anguished, sighing like a newly caught elephant and reflecting on something as a sick elephant.
Chapter context
Sumantra Delivers the Messages of Rama
36 verses · Verse 2 of 36
6% through chapter