महोदरमहापार्श्वौ हतौ दृष्ट्वा तु राक्षसौ | तस्मिंश्च निहते वीरे विरूपाक्षे महाबले || ६-९९-१ आविवेश महान्क्रोधो रावणन् तु महामृधे | सूतन् सञ्चोदयामास वाक्यन् चेदमुवाच ह || ६-९९-२
mahodaramahApArshvau hatau dR^iShTvA tu rAkShasau |tasmiMshcha nihate vIre virUpAkShe mahAbale || 6-99-1Avivesha mahAnkrodho rAvaNan tu mahAmR^idhe |sUtan sa~ncodayAmAsa vAkyan chedamuvAcha ha || 6-99-2
Seeing Mahodara and Mahaparshva the demons killed and Virupaksha also slain, a great fury invaded Ravana in that great battle.
निहतानाममात्यानान् रुद्धस्य नगरस्य च | दुःखमेषोअपनेष्यामि हत्वा तौ रामलक्ष्मणौ || ६-९९-३
nihatAnAmamAtyAnAn ruddhasya nagarasya cha |duHkhameShoapaneShyAmi hatvA tau rAmalakShmaNau || 6-99-3
I will remove this grief of my ministers who have been killed and of the besieged city, having killed Rama and Lakshmana in battle.
रामवृक्षन् रणे हन्मि सीतापुष्पफलप्रदम् | प्रशाखा यस्य सुग्रीवो जाम्बवान्कुमुदो नलः || ६-९९-४ स दिशो दश घोषेण रथस्यातिरथो महान् | नादयन्प्रययौ तूर्णन् राघवन् चाभ्यवर्तत || ६-९९-५
rAmavR^ikShan raNe hanmi sItApuShpaphalapradam |prashAkhA yasya sugrIvo jAmbavAnkumudo nalaH || 6-99-4sa disho dasha ghoSheNa rathasyAtiratho mahAn |nAdayanprayayau tUrNan rAghavan chAbhyavartata || 6-99-5
I will fell the tree of Rama in battle which gives prosperity to Sita, of which Sugreeva is a branch, Jambavan the blossom, Kumuda the node and Nala the root.
पूरिता तेन शब्देन सनदीगिरिकानना | सञ्चचाल मही सर्वा सवराहमृगद्विपा || ६-९९-६
pUritA tena shabdena sanadIgirikAnanA |sa~ncachAla mahI sarvA savarAhamR^igadvipA || 6-99-6
Filled with that noise the earth along with its mountains and forests trembled. All animals and birds were frightened.
तामसन् सुमहाघोरन् चकारास्त्रं सुदारुणम् | निर्ददाह कपीन्सर्वान्स्ते प्रपेतुः समन्ततः || ६-९९-७
tAmasan sumahAghoran chakArAstraM sudAruNam |nirdadAha kapInsarvAnste prapetuH samantataH || 6-99-7
Ravana released a terrible and cruel missile which scorched all the monkeys. They fled in all directions as though dead.
तान्यनीकान्यनेकानि रावणस्य शरोत्तमैः | दृष्ट्वा भग्नानि शतशो राघवः पर्यवस्थितः || ६-९९-८
tAnyanIkAnyanekAni rAvaNasya sharottamaiH |dR^iShTvA bhagnAni shatasho rAghavaH paryavasthitaH || 6-99-8
Seeing the many hundreds of arrows of Ravana broken by the arrows of Rama, Raghava stood firm having gained confidence.
उत्पपात रजो भूमौ तैर्भग्नै संप्रधावितैः | न हि तत्सहितुं शेकुर्ब्रह्मणा निर्मितं स्वयम् || ६-९९-९
utpapaata rajo bhuumau tairbhagnai saMpradhaavitaiH |na hi tatsahituM shekurbrahmaNaa nirmitaM svayam || 6-99-9
Dust arose from the earth propelled by those broken arrows. It was not made so even by Brahma himself purposely.
तान्यनीकान्यनेकानि रावणस्य शरोत्तमैः | दृषःट्वा भग्नानि शतशो राघवः पर्यवस्थितः || ६-९९-१०
taanyaniikaanyanekaani raavaNasya sharottamaiH |dR^iShHTvaa bhagnaani shatasho raaghavaH paryavasthitaH || 6-99-10
Seeing many hundreds of his arrows broken by Rama, Raghava stood firm having regained confidence in battle.
ततो राक्षसशार्दूलो विद्राव्य हरिवाहिनीम् | स ददर्श ततो रामन् तिष्ठन्तमपराजितम् || ६-९९-११ लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा विष्णुना वासवन् यथा | आलिखन्तमिवाकाशमवष्टभ्य महद्धनुः || ६-९९-१२ पद्मपत्रविशालाक्षन् दीर्घबाहुमरिन्दमम् |
tato raakShasashaarduulo vidraavya harivaahiniim |sa dadarsha tato rAman tiShThantamaparAjitam || 6-99-11lakShmaNena saha bhrAtrA viShNunA vAsavan yathA |AlikhantamivAkAshamavaShTabhya mahaddhanuH || 6-99-12padmapatravishAlAkShan dIrghabAhumarindamam |
Then that demon-tiger Ravana, having driven away the chariot with horses, saw Rama standing there undefeated together with his brother Lakshmana.
ततो रामो महातेजाः सौमित्रिसहितो बली || ६-९९-१३ वानरांश्च रणे भग्नानापतन्तन् च रावणम् | समीक्ष्य राघवो हृष्टो मध्ये जग्राह कार्मुकम् || ६-९९-१४
tato raamo mahaatejaaH saumitrisahito balii || 6-99-13vAnarAMshcha raNe bhagnAnApatantan cha rAvaNam |samIkShya rAghavo hR^iShTo madhye jagrAha kArmukam || 6-99-14
Then Rama the mighty one together with Lakshmana, having seen the broken armies of the demons and Ravana fallen from his chariot, cheerfully seized his missiles.
विस्फारयितुमारेभे ततः स धनुरुत्तमम् | महावेगं महानादं निर्भिन्दन्निव मेदिनीम् || ६-९९-१५
visphArayitumArebhe tataH sa dhanuruttamam |mahAvegaM mahAnAdaM nirbhindanniva medinIm || 6-99-15
Then he took that excellent bow and discharged it powerfully, shaking the earth with a great noise as if splitting it asunder.
रावणस्य च बाणौघै रामविस्फारितेन च | शब्देन राक्षसास्तेन पेतुश्च शतशस्तदा || ६-९९-१६
raavaNasya cha baaNaughai raamavisphaaritena cha |shabdena raakShasaastena petushcha shatashastadaa || 6-99-16
By the noise of Rama and the shout of the demons, hundreds of ghosts fled in all directions at that time.
तयोः शरपथं प्राप्य रावणो राजपुत्रयोः | स बभूव यथा राहुः समीपे शशिसूर्ययोः || ६-९९-१७
tayoH sharapathaM prApya rAvaNo rAjaputrayoH |sa babhUva yathA rAhuH samIpe shashisUryayoH || 6-99-17
Reaching the path of those two arrows, Ravana became like Rahu between the sun and moon.
तमिच्छन्प्रथमन् योद्धुं लक्ष्मणो निशितैः शरैः | मुमोच धनुरायम्य शरानग्निशिखोपमान् || ६-९९-१८
tamichchhanprathaman yoddhuM lakShmaNo nishitaiH sharaiH |mumocha dhanurAyamya sharAnagnishikhopamAn || 6-99-18
Wishing first to fight with him, Lakshmana pierced Ravana with sharp arrows and released fire-tipped arrows from his bow like streaks of lightning.
तान्मुक्तमात्रानाकाशे लक्ष्मणेन धनुष्मता | बाणान्बाणैर्महातेजा रावणः प्रत्यवारयत् || ६-९९-१९
tAnmuktamAtrAnAkAshe lakShmaNena dhanuShmatA |bANAnbANairmahAtejA rAvaNaH pratyavArayat || 6-99-19
Those arrows released in the sky by the mighty Lakshmana with his bow were repelled by the great Ravana with arrows in return.
एकमेकेन बाणेन त्रिभिस्त्रीन्दशभिर्दश | लक्ष्मणस्य प्रचिच्छेद दर्शयन्पाणिलाघवम् || ६-९९-२०
ekamekena bANena tribhistrIndashabhirdasha |lakShmaNasya prachichchheda darshayanpANilAghavam || 6-99-20
With one arrow then three and then ten, Ravana demonstrated his swiftness of hand against Lakshmana.
अभ्यतिक्रम्य सौमित्रिन् रावणः समितिञ्जयः | आससाद ततो रामन् स्थितं शैलमिवाचलम् || ६-९९-२१
abhyatikramya saumitrin rAvaNaH samiti~njayaH |AsasAda tato rAman sthitaM shailamivAchalam || 6-99-21
Having passed beyond Lakshmana, Ravana the conqueror of battle assailed Rama who stood firm like an immovable mountain.
स सङ्ख्ये राममासाद्य क्रोधसन्रक्तलोचनः | व्यसृजच्छरवर्णानि रावणो राघवोपरि || ६-९९-२२
sa sa~Nkhye rAmamAsAdya krodhasanraktalochanaH |vyasR^ijachchharavarNAni rAvaNo rAghavopari || 6-99-22
He with eyes reddened by fury, having met Rama in battle, released arrows of various colours upon Raghava.
शरधारास्ततो रामो रावणस्य धनुश्च्युताः | दृष्ट्वैवापतिताः शीघ्रं भल्लाञ्जग्राह सत्वरम् || ६-९९-२३
sharadhArAstato rAmo rAvaNasya dhanushchyutAH |dR^iShTvaivApatitAH shIghraM bhallA~njagrAha satvaram || 6-99-23
Seeing the volley of arrows of Ravana fallen and his bow dropped, Raghava quickly seized his missiles.
ताञ्शरौघान्स्ततो भल्लैस्तीक्ष्णैश्चिच्छेद राघवः | दीप्यमानान्महावेगान्क्रुद्धानाशीविषानिव || ६-९९-२४
tA~nsharaughAnstato bhallaistIkShNaishchichchheda rAghavaH |dIpyamAnAnmahAvegAnkruddhAnAshIviShAniva || 6-99-24
Raghava cut off those sharp-pointed arrows with his own sharp-tipped arrows as they blazed with great speed like angry serpents.
राघवो रावणन् तूर्णन् रावणो राघवं तथा | अन्योन्यन् विविधैस्तीक्ष्णैः शरैरभिववर्षतुः || ६-९९-२५
rAghavo rAvaNan tUrNan rAvaNo rAghavaM tathA |anyonyan vividhaistIkShNaiH sharairabhivavarShatuH || 6-99-25
Raghava and Ravana quickly struck each other simultaneously with various sharp arrows raining down upon each other.
चेरतुश्च चिरन् चित्रं मण्डलन् सव्यदक्षिणम् | बाणवेगान्समुदीक्ष्य समरेष्वपराजितौ || ६-९९-२६
cheratushcha chiran chitraM maNDalan savyadakShiNam |bANavegAnsamudIkShya samareShvaparAjitau || 6-99-26
Both of them moved in circles right and left, eyeing the velocity of the arrows in battle, neither defeated.
तयोर्भूतानि वित्रेषुर्युगपत्सम्प्रयुध्यतोः | रौद्रयोः सायकमुचोर्यमान्तकनिकाशयोः || ६-९९-२७
tayorbhUtAni vitreShuryugapatsamprayudhyatoH |raudrayoH sAyakamuchoryamAntakanikAshayoH || 6-99-27
Wonderful things appeared simultaneously from both those furious heroes fighting each other like streaks of lightning from clouds.
सन्ततन् विविधैर्बाणैर्बभूव गगनन् तदा | घनैरिवातपापाये विद्युन्मालासमाकुलैः || ६-९९-२८
santatan vividhairbANairbabhUva gaganan tadA |ghanairivAtapApAye vidyunmAlAsamAkulaiH || 6-99-28
The sky became covered at that time with a continuous stream of various arrows like clouds covering the sky with streaks of lightning.
गवाक्षितमिवाकाशं बभूव शूरवृष्टिभिः | महावेगैः सुतीक्ष्णाग्रैर्गृध्रपत्रैः सुवाजितैः || ६-९९-२९
gavAkShitamivAkAshaM babhUva shUravR^iShTibhiH |mahAvegaiH sutIkShNAgrairgR^idhrapatraiH suvAjitaiH || 6-99-29
The sky appeared as if washed by showers of heroes with arrows of great speed, sharp-pointed and well-equipped like vulture feathers.
शरान्धकारन् तौ भीमं चक्रतुः परमं तदा | गतेअस्तन् तपने चापि महामेघाविवोत्थितौ || ६-९९-३०
sharAndhakAran tau bhImaM chakratuH paramaM tadA |gateastan tapane chApi mahAmeghAvivotthitau || 6-99-30
Those two made great darkness with their arrows at that time, having risen like great clouds at the setting of the sun.
तयोरभून्महद्युद्धमन्योन्यवधकाङ्क्षिणोः | अनासाद्यमचिन्त्यन् च वृत्रवासवयोरिव || ६-९९-३१
tayorabhuunmahadyuddhamanyonyavadhakA~NkShiNoH |anAsAdyamachintyan cha vR^itravAsavayoriva || 6-99-31
A great battle took place between those two desiring to kill each other, unimaginable and unprecedented like the battle of Vritra and Vasava.
उभौ हि परमेष्वासावुभौ शस्त्रविशारदौ | उभौ चास्त्रविदां मुख्यावुभौ युद्धे विचेरतुः || ६-९९-३२
ubhau hi parameShvAsAvubhau shastravishAradau |ubhau chAstravidAM mukhyAvubhau yuddhe vicheratuH || 6-99-32
Both were foremost in hitting vital spots, both were skilled in weapons, both were foremost among those knowing missiles, both roamed freely in battle.
उभौ हि येन व्रजतस्तेन तेन शरोर्मयः | ऊर्मयो वायुना विद्धा जग्मुः सागरयोरिव || ६-९९-३३
ubhau hi yena vrajatastena tena sharormayaH |Urmayo vAyunA viddhA jagmuH sAgarayoriva || 6-99-33
Both were agitated by the wind of the arrows with which each was striking the other, as waves of an ocean are agitated by the wind.
ततः सन्सक्तहस्तस्तु रावणो लोकरावणः | नाराचमालान् रामस्य ललाटे प्रत्यमुञ्चत || ६-९९-३४
tataH sansaktahastastu rAvaNo lokarAvaNaH |nArAchamAlAn rAmasya lalATe pratyamu~nchata || 6-99-34
Then Ravana the world ravager with hands busy, released a garland of Naracha arrows on the forehead of Rama.
रौद्रचापप्रयुक्तान् तां नीलोत्पलदलप्रभाम् | शिरसा धारयन्रामो न व्यथां प्रत्यपद्यत || ६-९९-३५
raudrachApaprayuktAn tAM nIlotpaladalaprabhAm |shirasA dhArayanrAmo na vyathAM pratyapadyata || 6-99-35
Rama bearing that arrow released from the terrible bow with his head was not overcome by pain.
अथ मन्त्रानपि जपन्रौद्रमस्त्रमुदीरयन् | शरान्भूयः समादाय रामः क्रोधसमन्वितः || ६-९९-३६ मुमोच च महातेजाश्चापमायम्य वीर्यवान् |
atha mantrAnapi japanraudramastramudIrayan |sharAnbhUyaH samAdAya rAmaH krodhasamanvitaH || 6-99-36 mumocha cha mahAtejAshchApamAyamya vIryavAn |
Then Rama enraged, taking the arrows again and invoking the terrible Roudra missile, released the arrows.
ते महामेघसङ्काशे कवचे पतिताः शराः || ६-९९-३७ अवध्ये राक्षसेन्द्रस्य न व्यथान् जनयन्स्तदा |
te mahAmeghasa~NkAshe kavache patitAH sharAH || 6-99-37avadhye rAkShasendrasya na vyathAn janayanstadA |
Those arrows fell on the armour of Ravana like great clouds without causing him pain at that time.
पुनरेवाथ तन् रामो रथस्थं राक्षसाधिपम् || ६-९९-३८ ललाटे परमास्त्रेण सर्वास्त्रकुशलोअभिनत् |
punarevAtha tan rAmo rathasthaM rAkShasAdhipam || 6-99-38lalATe paramAstreNa sarvAstrakushaloabhinat |
Then again Raghava assailed the demon lord in his chariot on his forehead with a supreme missile, skilled in all weapons.
ते भित्त्वा बाणरूपाणि पञ्चशीर्षा इवोरगाः || ६-९९-३९ श्वसन्तो विविशुर्भूमिन् रावणप्रतिकूलताः |
te bhittvA bANarUpANi pa~nchashIrShA ivoragAH || 6-99-39shvasanto vivishurbhUmin rAvaNapratikUlatAH |
Those arrows having pierced through his armour fell on the ground like five-headed serpents hissing and full of poison.
निहत्य राघवस्यास्त्रन् रावणः क्रोधमूर्छितः || ६-९९-४० आसुरन् सुमहाघोरमन्यदस्त्रं समाददे |
nihatya rAghavasyAstran rAvaNaH krodhamUrchhitaH || 6-99-40Asuran sumahAghoramanyadastraM samAdade |
Ravana enraged having been struck by the arrows of Raghava drew another terrible missile.
सिन्हव्याघ्रमुखांश्चान्यान्कङ्ककाक मुखानपि || ६-९९-४१ गृध्रश्येनमुखांश्चापि सृगालवदनान्स्तथा | ईहामृगमुहांश्चान्यान्व्यादितास्यान्भयावहान् || ६-९९-४२ पञ्चास्याण्ल्लेलिहानांश्च ससर्ज निशिताञ्शरान् |
sinhavyAghramukhAMshchAnyAnka~NkakAka mukhAnapi || 6-99-41gR^idhrashyenamukhAMshchApi sR^igAlavadanAnstathA |IhAmR^igamuhAMshchAnyAnvyAditAsyAnbhayAvahAn || 6-99-42pa~nchAsyANllelihAnAMshcha sasarja nishitA~nsharAn |
He released sharp arrows with faces of lions, tigers, vultures, dogs, cocks, crocodiles and serpents upon Rama.
शरान्खरमुखांश्चान्यान्वराहमुखसन्स्थितान् || ६-९९-४३ श्वानकुक्कुटवक्त्रांश्च मकराशीविषाननान् | एतांश्चान्यांश्च मायाभिः ससर्ज निशिताञ्शरान् || ६-९९-४४ रामं प्रति महातेजाः क्रुद्धः सर्प इव श्वसन् |
sharAnkharamukhAMshchAnyAnvarAhamukhasansthitAn || 6-99-43shvAnakukkuTavaktrAMshcha makarAshIviShAnanAn |etAMshchAnyAMshcha mAyAbhiH sasarja nishitA~nsharAn || 6-99-44rAmaM prati mahAtejAH kruddhaH sarpa iva shvasan |
He also released sharp arrows with faces of wild boars, horses and other animals as well as those with serpent faces resembling deadly poison.
आसुरेण समाविष्टः सोअस्त्रेण रघुनन्दनः || ६-९९-४५ ससर्जास्त्रं महोत्साहः पावकं पावकोपमः |
AsureNa samAviShTaH soastreNa raghunandanaH || 6-99-45sasarjAstraM mahotsAhaH pAvakaM pAvakopamaH |
Filled with the great missile, that son of Raghu released that weapon blazing and fierce like fire.
अग्निदीप्तमुखान्बाणान्स्तथा सूर्यमुखानपि || ६-९९-४६ चन्द्रार्धचन्द्रवक्त्रांश्च धूमकेतुमुखानपि | ग्रहनक्षत्रवर्णांश्च महोल्का मुखसन्स्थितान् || ६-९९-४७ विद्युज्जिह्वोपमांश्चान्यान्ससर्ज निशिताञ्शरान् |
agnidIptamukhAnbANAnstathA sUryamukhAnapi || 6-99-46chandrArdhachandravaktrAMshcha dhUmaketumukhAnapi |grahanakShatravarNAMshcha maholkA mukhasansthitAn || 6-99-47vidyujjihvopamAMshchAnyAnsasarja nishitA~nsharAn |
He released arrows with blazing fire-like mouths, sun-like mouths, half-moon shaped heads, and those with the colours of planets and stars blazing like great flames.
ते रावणशरा घोरा राघवास्त्रसमाहताः || ६-९९-४८ विलयन् जग्मुराकाशे जग्मुश्चैव सहस्रशः |
te rAvaNasharA ghorA rAghavAstrasamAhatAH || 6-99-48vilayan jagmurAkAshe jagmushchaiva sahasrashaH |
Those terrible arrows of Ravana struck by the weapons of Raghava perished in thousands in the sky.
तदस्त्रं निहतन् दृष्ट्वा रामेणाक्लिष्टकर्मणा || ६-९९-४९ हृष्टा नेदुस्ततः सर्वे कपयः कामरूपिणः | सुग्रीवाभिमुखा वीराः संपरिक्षिप्य रागवम् || ६-९९-५०
tadastraM nihatan dR^iShTvA rAmeNAkliShTakarmaNA || 6-99-49hR^iShTA nedustataH sarve kapayaH kAmarUpiNaH |sugriivaabhimukhaa viiraaH saMparikShipya raagavam || 6-99-50
Seeing that missile destroyed by Rama, all the monkeys rejoiced and roared facing Sugreeva and honouring Raghava.
ततस्तदस्त्रं विनिहत्य राघवः | प्रसह्य तद्रावणबाहुनिःसृतम् | मुदान्वितो दाशरथिर्महात्मा | विनेदुरुच्चैर्मुदिताः कपीश्वरा || ६-९९-५१
tatastadastraM vinihatya raaghavaH |prasahya tadraavaNabaahuniHsR^itam |mudaanvito daasharathirmahaatmaa |vinedurucchairmuditaaH kapiishvaraa || 6-99-51
Then Raghava the great-souled son of Dasharatha, rejoiced and having destroyed that missile, roared loudly together with the monkey lords.
इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे आदिकाव्ये युद्धकाण्डे एकोनशततमः सर्गः
