एवं न विद्यते रूपन् गतासूनान् विशां पते || ६-१०१-३० समीपस्थमुवाचेदं हनूमन्तं महाकपिम् |
saumya shIghramito gatvaa shailamoShadhiparvatam || 6-101-31 pUrvan hi kathito yoasau vIra jaambavataa shubhaH | dakShiNe shikhare tasya jaataamoShadhimaanaya || 6-101-32 vishalyakaraNI naama vishalyakaraNIn shubhaam | saMjiivakaraNiiM viira saMdhaaniiM cha mahauShadhiim || 6-101-33 saMjiivanaarthaM viirasya lakShmaNasya mahaatmanaH |
Translation
Having addressed the words thus to Rama, the highly learned Sushena spoke the following words to Hanuma the great monkey, who was standing nearby:
Word by word
uktvaa
having addressed
vachaH
the words
evam
thus
raaghavam
to Rama
suSheNaH
Sushena
mahaapraajJNaH
the highly learned one
uvaacha
spoke
idam
these words
hanuumantam
to Hanuma
mahaakapim
the great monkey
samiipastham
who was standing nearby.
Chapter context
Hanuma Brings Mountain with Life Giving Herbs
53 verses · Verse 30 of 53
55% through chapter