Aranya Kanda
Chapter 54Verse1/ 29
3%
Sacred BooksAranya KandaChapter 54

Chapter 54

Seetha Drops Jewellery at Sugreeva

29 Verses

VR 3.54.1

ह्रियमाणा तु वैदेही कंचित् नाथम् अपश्यती | ददर्श गिरि शृंगस्थान् पंच वानर पुंगवान् || ३-५४-१

hriyamaaNaa tu vaidehii kaMcit naatham apashyatii | dadarsha giri shR^i.ngasthaan pa.nca vaanara pu.ngavaan || 3-54-1

Vaidehi has not seen any rescuer while she is abducted, but she has seen five prominent vanara-s staying on a mountaintop. [3-54-1]

VR 3.54.2

तेषाम् मध्ये विशालाक्षी कौशेयम् कनक प्रभम् | उत्तरीयम् वरारोहा शुभानि आभरणानि च || ३-५४-२ मुमोच यदि रामाय शंसेयुः इति भामिनी |

teShaam madhye vishaalaakShii kausheyam kanaka prabham | uttariiyam varaarohaa shubhaani aabharaNaani ca || 3-54-2 mumoca yadi raamaaya shaMseyuH iti bhaaminii |

That broad-eyed and curvaceous lady with resentment Seetha, inwrapping her auspicious ornaments in the upper-fringe of her sari, dropped in the midmost of those five Vanara-s with a thinking that 'these creatures may perhaps indicate them to Rama.' [3-54-2, 3a]

VR 3.54.3

वस्त्रम् उत्सृज्य तन् मध्ये विनिक्षिप्तम् स भूषणम् || ३-५४-३ संभ्रमात् तु दशग्रीवः तत् कर्म न च बुद्ध्वान् |

vastram utsR^ijya tan madhye vinikShiptam sa bhuuShaNam || 3-54-3 saMbhramaat tu dashagriivaH tat karma na ca buddhvaan |

On his part that Decahedron Ravana has not noticed her action in whipping up her silky upper-cloth and ornaments, their bundling and stowing away at five vanara-s, owing to his own hurry. [3-54-3]

VR 3.54.4

पिंगाक्षाः ताम् विशालाक्षीम् नेत्रैः अनिमिषैः इव || ३-५४-४ विक्रोशन्तीम् तदा सीताम् ददृशुः वानर ऋषभाः |

pi.ngaakShaaH taam vishaalaakShiim netraiH animiShaiH iva || 3-54-4 vikroshantiim tadaa siitaam dadR^ishuH vaanara R^iShabhaaH |

Those ochreish-eyed best Vanara-s with their unwinking eyes have observed the broad-eyed Seetha, who at that time is verily wailing. [3-54-4b, 5a]

VR 3.54.5

स च पंपाम् अतिक्रम्य लंकाम् अभिमुखः पुरीम् || ३-५४-५ जगाम रुदतीम् गृह्य मैथिलीम् राक्षस ईश्वरः |

sa ca paMpaam atikramya la.nkaam abhimukhaH puriim || 3-54-5 jagaama rudatiim gR^ihya maithiliim raakShasa iishvaraH |

The chief of demons Ravana captivating Maithili, who is still wailing, has crossed the Pampa region down underneath and advanced facing the City of Lanka. [3-54-5b, 6a]

VR 3.54.6

ताम् जहार सुसंहृष्टो रावणो मृत्युम् आत्मनः || ३-५४-६ उत्संगेन एव भुजगीम् तीक्ष्ण दंष्ट्राम् महाविषाम् |

taam jahaara susaMhR^iShTo raavaNo mR^ityum aatmanaH || 3-54-6 utsa.ngena eva bhujagiim tiikShNa da.nShTraam mahaaviShaam |

Ravana is jubilantly happy in stealing his own death alias Seetha, as one would carry a stingingly fanged and lethally venomous she-snake in his own lap. [3-54-6b, 7a]

VR 3.54.7

वनानि सरितः शैलान् सरांसि च विहायसा || ३-५४-७ स क्षिप्रम् समतीयाय शरः चापात् इव च्युतः |

vanaani saritaH shailaan saraa.nsi ca vihaayasaa || 3-54-7 sa kShipram samatiiyaaya sharaH caapaat iva cyutaH |

He bolted out in skyway up above the woodlands, waterways, pools, and mountains at the double, as with an arrow bolting from a bow. [3-4-7b, 8a]

VR 3.54.8

तिमि नक्र निकेतम् तु वरुण आलयम् अक्षयम् || ३-५४-८ सरिताम् शरणम् गत्वा समतीयाय सागरम् |

timi nakra niketam tu varuNa aalayam akShayam || 3-54-8 saritaam sharaNam gatvaa samatiiyaaya saagaram |

On reaching the ocean, a housing for sharks, alligators, a home of Rain-god, a never-draining deep and an ultimate course of the rivers, he hastily crossed it over. [3-54-8b, 9a]

VR 3.54.9

संभ्रमात् परिवृत्त ऊर्मी रुद्ध मीन महोरगः || ३-५४-९ वैदेह्याम् ह्रियमाणायाम् बभूव वरुण आलयः |

saMbhramaat parivR^itta uurmii ruddha miina mahoragaH || 3-54-9 vaidehyaam hriyamaaNaayaam babhuuva varuNa aalayaH |

That ocean being the abode of Rain-god is highly flustered when Vaidehi is being abducted over it, and its waves became topsy-turvy and its fishes and great marine-reptiles remained shilly-shally. [3-54-9b, 10a]

VR 3.54.10

अन्तरिक्ष गता वाचः ससृजुः चारणाः तदा || ३-५४-१० एतत् अन्तो दशग्रीव इति सिद्धाः तदा अब्रुवन् |

antarikSha gataa vaacaH sasR^ijuH caaraNaaH tadaa || 3-54-10 etat anto dashagriiva iti siddhaaH tadaa abruvan |

Then the siddha-s and caarana-s available in airspace averred saying, "this alone is the end of Decahedron Ravana." [3-54-10b, 11a]

VR 3.54.11

स तु सीताम् विचेष्टन्तीम् अंकेन आदाय रावणः || ३-५४-११ प्रविवेश पुरीम् लन्काम् रूपिणीम् मृत्युम् आत्मनः |

sa tu siitaam viceShTantiim a.nkena aadaaya raavaNaH || 3-54-11 pravivesha puriim lankaam ruupiNiim mR^ityum aatmanaH |

Ravana entered the city of Lanka transporting Seetha, while she wriggling in his flank, who appeared like the personified death of Ravana wriggling its way into his Lanka. [3-54-11b, 12a]

VR 3.54.12

सः अभिगम्य पुरीम् लंकाम् सुविभक्त महापथाम् || ३-५४-१२ संरूढ कक्ष्या बहुलम् स्वम् अंतः पुरम् आविशत् |

saH abhigamya puriim la.nkaam suvibhakta mahaapathaam || 3-54-12 saMruuDha kakShyaa bahulam svam a.ntaH puram aavishat |

On going towards the city Lanka that has well-symmetrized roadways, he then entered his own palace chambers in which royal servants are thronging at many doorways as that palace has very many chambers. [3-54-12b, 13a]

VR 3.54.13

तत्र ताम् असित अपांगाम् शोक मोह परायणाम् || ३-५४-१३ निदधे रावणः सीताम् मयो मायाम् इव आसुरीम् |

Or

Ravana placed down Seetha whose eyelashes are blackish and who is deep in bewilderment caused by whimpering, therein his palace chambers, as demon Maya had once kept al his demonic scriptures duly usurping them from his own mentor, namely Shukracaarya, at an unknown illusory place. [3-54-13b, 14a]

VR 3.54.14

अब्रवीत् च दशग्रीवः पिशाचीः घोर दर्शनाः || ३-५४-१४ यथा न एनाम् पुमान् स्त्री वा सीताम् पश्यति असम्मतः |

tatra taam asita apaa.ngaam shoka moha paraayaNaam || 3-54-13 nidadhe raavaNaH siitaam mayo maayaam iva aasuriim |

That Decahedron Ravana also instructed the bogey-sightly bogeywomen, "your watch and ward shall be in such a way that neither a female nor a male can see Seetha impermissibly." [3-54-14b, 15a]

VR 3.54.15

मुक्ता मणि सुवर्णानि वस्त्राणि आभरणानि च || ३-५४-१५ यत् यत् इच्छेत् तत् एव अस्या देयम् मत् च्छंदतो यथा |

Or

"Whatever she wishes to have, gold, jewels, pearls, apparels or adornments, they all be given to her as you would give me according to my whimsies. [3-54-15b, 16a]

VR 3.54.16

या च वक्ष्यति वैदेहीम् वचनम् किंचित् अप्रियम् || ३-५४-१६ अज्ञानात् यदि वा ज्ञानान् न तस्या जीवितम् प्रियम् |

Or

"Whosoever speaks unpleasant words to Vaidehi in the least, either unknowingly or knowingly, her life becomes unpleasant for herself." Thus Ravana ordered the chamber-demonesses. [3-54-16b, 17a]

VR 3.54.17

तथा उक्त्वा राक्षसीः ताः तु राक्षसेन्द्रः प्रतापवान् || ३-५४-१७ निष्क्रम्य अन्तः पुरात् तस्मात् किम् कृत्यम् इति चिंतयन् | ददर्श अष्टौ महावीर्यान् राक्षसान् पिशित अशनान् || ३-५४-१८

abraviit ca dashagriivaH pishaaciiH ghora darshanaaH || 3-54-14 yathaa na enaam pumaan strii vaa siitaam pashyati asammataH |

On speaking to those demonesses thus that chief of demons exited from that palace chamber, and giving a thought to what is to be done in sequel, then he gave audience to eight highly vigorous demons, the feasters on raw-flesh. [3-54-17b, 18]

VR 3.54.19

स तान् दृष्ट्वा महावीर्यो वर दानेन मोहितः | उवाच तान् इदम् वाक्यम् प्रशस्य बल वीर्यतः || ३-५४-१९

yaa ca vakShyati vaidehiim vacanam kiMcit apriyam || 3-54-16 aGYaanaat yadi vaa GYaanaan na tasyaa jiivitam priyam |

He who is egocentric by the boon awarded by Brahma for his invincibleness, that Ravana on giving an audience to those eight demons spoke this sentence to them praiseful of their might and valour. [3-54-19]

VR 3.54.20

नाना प्रहरणाः क्षिप्रम् इतो गच्छत सत्वराः | जनस्थानम् हत स्थानम् भूत पूर्वम् खर आलयम् || ३-५४-२०

tathaa uktvaa raakShasiiH taaH tu raakShasendraH prataapavaan || 3-54-17 niShkramya antaH puraat tasmaat kim kR^ityam iti ci.ntayan | dadarsha aShTau mahaaviiryaan raakShasaan pishita ashanaan || 3-54-18

"You immediately take up multiple assaultive weaponry and begone from here to Janasthaana speedily, a place now deadpanned for demons, which earlier was the placement of Khara. [3-54-20]

VR 3.54.21

तत्र उष्यताम् जनस्थाने शून्ये निहत राक्षसे | पौरुषम् बलम् आश्रित्य त्रासम् उत्सृज्य दूरतः || ३-५४-२१

sa taan dR^iShTvaa mahaaviiryo vara daanena mohitaH | uvaaca taan idam vaakyam prashasya bala viiryataH || 3-54-19

"Throwaway your fright faraway and you stay in that Janasthaana which fell void as the demons are voided by someone called Rama, and there you shall stay self-assuredly and self-confidently. [3-54-21]

VR 3.54.22

बहु सैन्यम् महावीर्यम् जनस्थाने निवेशितम् | स दूषण खरम् युद्धे निहतम् राम सायकैः || ३-५४-२२

naanaa praharaNaaH kShipram ito gacchhata satvaraaH | janasthaanam hata sthaanam bhuuta puurvam khara aalayam || 3-54-20

"Though highly forceful forces are deployed in Janasthaana, Rama's arrows have utterly destroyed them, together with Khara and Duushana. [3-54-22]

VR 3.54.23

ततः क्रोधो मम अपूर्वो धैर्यस्य उपरि वर्धते | वैरम् च सुमहत् जातम् रामम् प्रति सुदारुणम् || ३-५४-२३

tatra uShyataam janasthaane shuunye nihata raakShase | pauruSham balam aashritya traasam utsR^ijya duurataH || 3-54-21

"Thereby an unprecedented fury is escalating over and above my courage, and an unhindered and unforgivable animosity towards that Rama is evoked in me. [3-54-23]

VR 3.54.24

निर्यातयितुम् इच्छामि तत् च वैरम् अहम् रिपोः | न हि लप्स्यामि अहम् निद्राम् अहत्वा संयुगे रिपुम् || ३-५४-२४

bahu sainyam mahaaviiryam janasthaane niveshitam | sa duuShaNa kharam yuddhe nihatam raama saayakaiH || 3-54-22

"I wish to cast out my begrudging against my enemy who bears a grudge against me, and indeed, to me 'sleep' is not the word for it, until my enemy is undone in a war. [3-54-24]

VR 3.54.25

तम् तु इदानीम् अहम् हत्वा खर दूषण घातिनम् | रामम् शर्म उपलप्स्यामि धनम् लब्ध्वा इव निर्धनः || ३-५४-२५

tataH krodho mama apuurvo dhairyasya upari var.hdhate | vairam ca sumahat jaatam raamam prati sudaaruNam || 3-54-23

"I for myself will be comfortable only on eliminating him who has eliminated Khara and Duushana as with a pauper acquiring riches. [3-54-25]

VR 3.54.26

जनस्थाने वसद्भिः तु भवद्भिः रामम् आश्रिता | प्रवृत्तिः उपनेतव्या किम् करोति इति तत्त्वतः || ३-५४-२६

niryaatayitum icchhaami tat ca vairam aham ripoH | na hi lapsyaami aham nidraam ahatvaa sa.nyuge ripum || 3-54-24

"While you remain in Janasthaana you have to accurately bring me the information about Rama's activities and deportment. [3-54-26]

VR 3.54.27

अप्रमादात् च गंतव्यम् सर्वैः एव निशाचरैः | कर्तव्यः च सदा यत्नो राघवस्य वधम् प्रति || ३-५४-२७

tam tu idaaniim aham hatvaa khara duuShaNa ghaatinam | raamam sharma upalapsyaami dhanam labdhvaa iva nirdhanaH || 3-54-25

"Do not go heedlessly, you all night-walkers, for that Rama appears to be too dangerous, and on your going there heedfully, you have to continually try for the elimination of that Raghava. [3-54-27]

VR 3.54.28

युष्माकम् तु बलम् ज्ञातम् बहुशो रण मूर्धनि | अतः तु अस्मिन् जनस्थाने मया यूयम् नियोजिताः || ३-५४-२८

janasthaane vasadbhiH tu bhavadbhiH raamam aashritaa | pravR^ittiH upanetavyaa kim karoti iti tattvataH || 3-54-26

"I am aware of your might in battle fronts for a number of times, as such I have commissioned you all in that Janasthaana." Thus Ravana spoke to those eight demons. [3-54-28]

VR 3.54.29

ततः प्रियम् वाक्यम् उपेत्य राक्षसा महाअर्थम् अष्टौ अभिवाद्य रावणम् | विहाय लंकाम् सहिताः प्रतस्थिरे यतो जनस्थानम् अलक्ष्य दर्शनाः || ३-५४-२९

apramaadaat ca ga.ntavyam sarvaiH eva nishaacaraiH | kartavyaH ca sadaa yatno raaghavasya vadham prati || 3-54-27

Then on picking up those words amiable to all intents and purposes of Ravana, those eight demons departed from Lanka on hailing Ravana, and they collectively journeyed in the direction of Janasthaana with their imperceivable appearances. [3-54-29]

VR 3.54.30

ततः तु सीताम् उपलभ्य रावणः सुसंप्रहृष्टः परिगृह्य मैथिलीम् | प्रसज्य रामेण च वैरम् उत्तमम् बभूव मोहात् मुदितः स राक्षसः || ३-५४-३०

yuShmaakam tu balam GYaatam bahusho raNa muurdhani | ataH tu asmin janasthaane mayaa yuuyam niyojitaaH || 3-54-28

Ravana is then highly gladdened well and truly on gaining over Seetha, and even for holding sway over that Maithili, and equally for the well-wrought and archly animosity with Rama, whereby that demon Ravana is hypocritically amused. [3-54-30]

Previous

Seetha Denounces Ravana's Misdeeds

All Chapters

Next

Ravana Entices Seetha to Marry Him

Aranya Kanda

Aranya Kanda

Ch.54 · 29 Verses

Prev

Ch.53

Next

Ch.55

Verses · 29
↑ All Chapters