अथ तस्य निनादम् तम् सुग्रीवस्य महात्मनः | शुश्राव अन्तःपुर गतो वाली भ्रातुर् अमर्षणः || ४-१५-१
atha tasya ninaadam tam sugriivasya mahaatmanaH | shushraava antaHpura gato vaalii bhraatur amarShaNaH || 4-15-1
Then the illiberal Vali has clearly heard that outcry of his plain-spoken brother Sugreeva from his palace chambers. [4-15-1]
श्रुत्वा तु तस्य निनदम् सर्वभूत प्रकंपनम् | मदः च एकपदे नष्टः क्रोधः च आपादितो महान् || ४-१५-२
shrutvaa tu tasya ninadam sarvabhuuta prakaMpanam | madaH ca ekapade naShTaH krodhaH ca aapaadito mahaan || 4-15-2
On hearing Sugreeva's outcry that is shuddering all beings Vali's insolence is diminished as high furore superimposed on it. [4-15-2]
ततो रोष परीत अंगो वाली स कनक प्रभः | उपरक्त इव आदित्यः सद्यो निष्प्रभताम् गतः || ४-१५-३
tato roSha pariita a.ngo vaalii sa kanaka prabhaH | uparak{}ta iva aadityaH sadyo niShprabhataam gataH || 4-15-3
Then, embitterment overspreading on all his limbs Vali with golden-hue is immediately rendered non-luminous like the eclipsed sun. [4-15-3]
वाली दंष्ट्रा करालः तु क्रोधाद् दीप्त अग्नि लोचनः | भाति उत्पतित पद्माभः समृणाल इव ह्रदः || ४-१५-४
vaalii daMShTraa karaalaH tu krodhaad diipta agni locanaH | bhaati utpatita padmaabhaH samR^iNaala iva hradaH || 4-15-4
With asymmetrical teeth and with burning fireball like eyes Vali is reflective of a lake whose red-lotuses are uprooted leaving stalks afloat. [4-15-4]
शब्दम् दुर्मर्षणम् श्रुत्वा निष्पपात ततो हरिः | वेगेन च पद न्यासैर् दारयन् इव मेदिनीम् || ४-१५-५
shabdam durmarShaNam shrutvaa niShpapaata tato hariH | vegena ca pada nyaasair daarayan iva mediniim || 4-15-5
That monkey Vali then on hearing that intolerable noise bolted out of palace chambers thumping his feet as though to shatter the earth. [4-15-5]
तम् तु तारा परिष्वज्य स्नेहाद् दर्शित सौहृदा | उवाच त्रस्त संभ्रांता हित उदर्कम् इदम् वचः || ४-१५-६
tam tu taaraa pariShvajya snehaad darshita sauhR^idaa | uvaaca trasta saMbhraa.ntaa hita udarkam idam vacaH || 4-15-6
His wife Tara stepped in and showing goodwill and amity hugged him, for she is in fear and bewilderment, and said this word that is beneficial in its futurity if Vali heeds it. [4-15-6]
साधु क्रोधम् इमम् वीर नदी वेगम् इव आगतम् | शयनाद् उत्थितः काल्यम् त्यज भुक्ताम् इव स्रजम् || ४-१५-७
saadhu krodham imam viira nadii vegam iva aagatam | shayanaad utthitaH kaalyam tyaja bhuk{}taam iva srajam || 4-15-7
"Oh brave one, you better gently leave off this anger that is coming on like a gushing river as is done with an enjoyed chaplet on getting up from bed in early hours. [4-15-7]
काल्यम् एतेन संग्रामम् करिष्यसि च वानर | वीर ते शत्रु बाहुल्यम् फल्गुता वा न विद्यते || ४-१५-८
kaalyam etena saMgraamam kariShyasi ca vaanara | viira te shatru baahulyam phalgutaa vaa na vidyate || 4-15-8
"You can fight with him at appropriate time, thereby your enemy is neither glorified nor you are trivialised evidently, for you are a braving one. [4-15-8]
सहसा तव निष्क्रामो मम तावत् न रोचते | श्रूयताम् अभिधास्यामि यन् निमित्तम् निवार्यते || ४-१५-९
Or
"Your quick exiting is disagreeable for me, and what for you are dissuaded that may be listened as I tell. [4-15-9]
पूर्वम् आपतितः क्रोधात् स त्वाम् आह्वयते युधि | निष्पत्य च निरस्तः ते हन्यमानो दिशो गतः || ४-१५-१०
sahasaa tava niShkraamo mama taavat na rocate | shruuyataam abhidhaasyaami yan nimittam nivaaryate || 4-15-9
"Earlier Sugreeva came assaulting and inviting you for a combat, and you also have gone out and rendered him as a nonentity, and being battered by you he fled in all directions. [4-15-10]
त्वया तस्य निरस्तस्य पीडितस्य विशेषतः | इह एत्य पुनर् आह्वानम् शंकाम् जनयति इव मे || ४-१५-११
puurvam aapatitaH krodhaat sa tvaam aahvayate yudhi | niShpatya ca nirastaH te hanyamaano disho gataH || 4-15-10
"He who is undone earlier by you, particularly after torturing by you, his coming here again and inviting you for a duel is causing a doubt in me. [4-15-11]
दर्पः च व्यवसायः च यादृशः तस्य नर्दतः | निनादस्य च संरंभो न एतत् अल्पम् हि कारणम् || ४-१५-१२
tvayaa tasya nirastasya piiDitasya visheShataH | iha etya punar aahvaanam sha.nkaam janayati iva me || 4-15-11
"The arrogance and endeavour of the shouter, and even the rampage of his furore, all these will not have a trivial reason, isn't it. [4-15-12]
न असहायम् अहम् मन्ये सुग्रीवम् तम् इह आगतम् | अवष्टब्ध सहायः च यम् आश्रित्य एष गर्जति || ४-१५-१३
darpaH ca vyavasaayaH ca yaadR^ishaH tasya nardataH | ninaadasya ca saMraMbho na etat alpam hi kaaraNam || 4-15-12
"I do not think that Sugreeva has come here unaccompanied, and on whom he is dependant must be an unflinching support foregathered by Sugreeva. [4-15-13]
प्रकृत्या निपुणः चैव बुद्धिमान् चैव वानरः | न अपरीक्षित वीर्येण सुग्रीवः सख्यम् एष्यति || ४-१५-१४
na asahaayam aham manye sugriivam tam iha aagatam | avaShTabdha sahaayaH ca yam aashritya eSha ga.rjati || 4-15-13
"By his nature Sugreeva is an expert and even so a clever one, and he does not enter into friendship with anyone without examining his mettle. [4-15-14]
पूर्वम् एव मया वीर श्रुतम् कथयतो वचः | अंगदस्य कुमारस्य वक्ष्यामि अद्य हितम् वचः || ४-१५-१५
prakR^ityaa nipuNaH caiva buddhimaan caiva vaanaraH | na apariikShita viiryeNa sugriivaH sakhyam eShyati || 4-15-14
"I am already briefed by our son Angada's information, and what I have heard I will now relate that helpful word to you. [4-15-15]
अंगदः तु कुमरो अयम् वनांतम् उपनिर्गतः | प्रवृत्तिः तेन कथिता चारैः असीत् निवेदिता || ४-१५-१६
puurvam eva mayaa viira shrutam kathayato vacaH | a.ngadasya kumaarasya vakShyaami adya hitam vacaH || 4-15-15
"Son Angada said this account when he returned from forests, and to him spies are said to have reported this. [4-15-16]
अयोध्य अधिपतेः पुत्रौ शूरौ समर दुर्जयौ | इक्ष्वाकूणाम् कुले जातौ प्रथितौ राम लक्ष्मणौ || ४-१५-१७ सुग्रीव प्रिय कामार्थम् प्राप्तौ तत्र दुरासदौ |
a.ngadaH tu kumaro ayam vanaa.ntam upanirgataH | pravR^ittiH tena kathitaa caaraiH asiit niveditaa || 4-15-16
"Those that are born in Ikshvaku dynasty, sons of the king of Ayodhya, valiant and unconquerable ones in war, called Rama and Lakshmana are there in this country. These two unassailable ones have chanced there at Sugreeva's place to fulfil the longing desire of Sugreeva. [4-15-17, 18a]
स ते भ्रातुर् हि विख्यातः सहायो रण कर्मणि || ४-१५-१८ रामः पर बलमर्दी युगान्त अग्निः इव उत्थितः |
ayodhya adhipateH putrau shuurau samara durjayau | ikshvaakuuNaam kule jaatau prathitau raama lakshmaNau || 4-15-17 sugriiva priya kaamaartham praaptau tatra duraasadau |
"He is an acclaimed one for his warfare, and like the fire flaring up at the end of era he shatters the strength of enemies, and he is Rama your brother's helpmate, they say so. [4-15-18b, 19a]
निवास वृक्षः साधूनाम् आपन्नानाम् परा गतिः | ४-१५-१९ आर्तानाम् संश्रयः चैव यशसः च एक भाजनम् |
sa te bhraatur hi vikhyaataH sahaayo raNa ka.rmaNi || 4-15-18 raamaH para balamardii yugaanta agniH iva utthitaH |
"And he is said to the habitable tree for the polite, the ultimate course for the woebegone, a hospice for the agonised, and for grace Rama is the only abode. [4-15-19b, 20a]
ज्ञान विज्ञान संपन्नो निदेशो निरतः पितुः || ४-१५-२० धातूनाम् इव शैलेन्द्रो गुणानाम् आकरो महान् |
nivaasa vR^ikShaH saadhuunaam aapannaanaam paraa gatiH | 4-15-19 aartaanaam saMshrayaH caiva yashasaH ca eka bhaajanam |
"He is endowed with the knowledge of mundane and ultra-mundane things, he always abides in the directives of his father, and as with Mt. Himalayas for all natural elements he is the greatest mine of merits. [4-15-20b, 21a]
तत् क्षमो न विरोधः ते सह तेन महात्मना || ४-१५-२१ दुर्जयेन अप्रमेयेण रामेण रण कर्मसु |
j~naana vij~naana saMpanno nidesho nirataH pituH || 4-15-20 dhaatuunaam iva shailendro guNaanaam aakaro mahaan |
"By that reason, with that unconquerable on in conflicts, an imponderable one and a great-soul Rama, your enmity is inapposite. [4-15-21b, 22a]
शूर वक्ष्यामि ते किंचिन् न च इच्छामि अभ्यसूयितुम् || ४-१५-२२ श्रूयताम् क्रियताम् चैव तव वक्ष्यामि यद् हितम् |
tat kShamo na virodhaH te saha tena mahaatmanaa || 4-15-21 durjayena aprameyeNa raameNa raNa karmasu |
"Oh dauntless one, I tell you this much that you shall not become overcritical of him, and what I say is beneficial to you that may now be listened and even implemented. [4-15-22b, 23a]
यौवराज्येन सुग्रीवम् तूर्णम् साधु अभिषेचय || ४-१५-२३ विग्रहम् मा कृथा वीर भ्रात्रा राजन् यवीयसा |
shuura vakShyaami te kiMcin na ca icchhaami abhyasuuyitum || 4-15-22 shruuyataam kriyataam caiva tava vakShyaami yad hitam |
"Oh, king, let Sugreeva be decorously and quickly anointed as prince regent, and oh, resolute one, let there be no hostility to your own younger brother. [4-15-23b, 24a]
अहम् हि ते क्षमम् मन्ये तेन रामेण सौहृदम् || ४-१५-२४ सुग्रीवेण च संप्रीतिम् वैरम् उत्सृज्य दूरतः |
yauvaraajyena sugriivam tuurNam saadhu abhiShecaya || 4-15-23 vigraham maa kR^ithaa viira bhraatraa raajan yaviiyasaa |
"Achieving unanimity with Sugreeva and solidarity with Rama by discarding enmity, in effect is appropriate for you, thus I deem. [4-15-24b, 25a]
लालनीयो हि ते भ्राता यवीयान् एष वानरः || ४-१५-२५ तत्र वा सन्निहस्थो वा सर्वथा बन्धुः एव ते |
aham hi te kShamam manye tena raameNa sauhR^idam || 4-15-24 sugriiveNa ca saMpriitim vairam utsR^ijya duurataH |
"This Sugreeva is your younger brother and you should be keen about him, isn't it... and whether he is here or there in Rishyamuka he is just your brother. [4-15-25b, 26a]
नहि तेन समम् बन्धुम् भुवि पश्यामि किंचन || ४-१५-२६ दान मानादि सत्कर्रैः कुरुष्व प्रत्यनन्तरम् | वैरम् एतत् सम् उत्स्रृज्य तव पार्श्वे स तिष्ठतु || ४-१५-२७
laalaniiyo hi te bhraataa yaviiyaan eSha vaanaraH || 4-15-25 tatra vaa sannihastho vaa sarvathaa bandhuH eva te |
"Indeed, I do not see anyone on earth a coequal to him in kindred spirit, hence leave off this enmity and honour him with bestowals and felicitations as an insider, and retain him at your side. [4-15-26b, 27]
सुग्रीवो विपुल ग्रीवो महाबन्धुः मतः तव | भ्रातृ सौहृदम् आलंब्य न अन्या गति इह अस्ति ते || ४-१५-२८
sugriivo vipula griivo mahaabandhuH mataH tava | bhraatR^i sauhR^idam aalaMbya na anyaa gati iha asti te || 4-15-28
"That boisterously voiced Sugreeva is indisputably an excellent kinsman of yours, and hence brace yourself with the fondness of brotherhood, as there is no other way out to you. [4-15-28]
यदि ते मत् प्रियम् कार्यम् यदि च अवैषि माम् हिताम् | याच्यमानः प्रियत्वेन साधु वाक्यम् कुरुष्व मे || ४-१५-२९
yadi te mat priyam kaaryam yadi ca avaiShi maam hitaam | yaacyamaanaH priyatvena saadhu vaakyam kuruShva me || 4-15-29
"If you look upon to do my favoured deed, and if you look upon me as an expedient one, I beg of you in our loving attachment that my gentle word of advise be done. [4-15-29]
प्रसीद पथ्यम् श्रुणु जल्पितम् हि मे न रोषम् एव अनुविधातुम् अर्हसि | क्षमो हि ते कोशल राज सूनुना न विग्रहः शक्र सम तेजसा || ४-१५-३०
prasiida pathyam shruNu jalpitam hi me na roSham eva anuvidhaatum arhasi | kshamo hi te koshala raaja suununaa na vigrahaH shakra sama tejasaa || 4-15-30
"Be graceful and it behove you to listen to my small but expedient talk, and following up rancour alone is unbecoming of you, thereby your confrontation with the Prince of Kosala will be unpardonable for his dynamism equals that of Indra." Thus Tara spoke to her husband Vali. [4-15-30]
तदा हि तारा हितम् एव वाक्यम् तम् वालिनम् पथ्यम् इदम् बभाषे | न रोचते तद् वचनम् हि तस्य काल अभिपन्नस्य विनाश काले || ४-१५-३१
tadaa hi taaraa hitam eva vaakyam tam vaalinam pathyam idam babhaaShe | na rocate tad vacanam hi tasya kaala abhipannasya vinaasha kaale || 4-15-31
Then, though Tara spoke beneficial and advisable words they are unimpressive to Vali for he is impounded by fatality and driven by time to his doom. [4-15-31]
