वीक्षमाणः तु मंदासुः सर्वतो मंदम् उच्छ्वसन् | आदौ एव तु सुग्रीवम् ददर्श अनुजम् अग्रतः || ४-२२-१
viikShamaaNaH tu ma.ndaasuH sarvato ma.ndam ucchhvasan | aadau eva tu sugriivam dadarsha anujam agrataH || 4-22-1
With his life-force slowing down Vali respired slowly glancing everywhere, and he firstly saw his brother Sugreeva afore him. [4-22-1]
तम् प्राप्त विजयम् वाली सुग्रीवम् प्लवग ईश्वरम् | आभाष्य व्यक्तया वाचा सस्नेहम् इदम् अब्रवीत् || ४-२२-२
tam praapta vijayam vaalii sugriivam plavaga iishvaram | aabhaaShya vyak{}tayaa vaacaa sasneham idam abraviit || 4-22-2
Vali nodding at Sugreeva, who achieved triumph and became the lord of fly-jumpers, amicably spoke this to him in an unambiguous tone. [4-22-2]
सुग्रीव दोषेण न माम् गन्तुम् अर्हसि किल्बिषात् | कृष्यमाणम् भविष्येण बुद्धि मोहेन माम् बलात् || ४-२२-३
sugriiva doSheNa na maam gantum arhasi kilbiShaat | kR^iShyamaaNam bhaviShyeNa buddhi mohena maam balaat || 4-22-3
"Sugreeva, reckon me not by my iniquities, but reckon as one who is all the while forcibly hauled into this futurity owing to my impropriety and obduracy. [4-22-3]
युगपद् विहितम् तात न मन्ये सुखम् अवयोः | सौहार्दम् भ्रातृ युक्तम् हि तद् इदम् जातम् अन्यथा || ४-२२-४
yugapad vihitam taata na manye sukham avayoH | sauhaardam bhraatR^i yuk{}tam hi tad idam jaatam anyathaa || 4-22-4
"I do not think that we two are fated to share blissfulness simultaneously, oh, boy, therefore the amity seemly to brothers has cropped up otherwise. [4-22-4]
प्रतिपद्य त्वम् अद्य एव राज्यम् एषाम् वन ओकसाम् | माम् अपि अद्य एव गच्छंतम् विद्धि वैवस्वत क्षयम् || ४-२२-५
pratipadya tvam adya eva raajyam eShaam vana okasaam | maam api adya eva gacchha.ntam viddhi vaivasvata kShayam || 4-22-5
"You realize that I am going to the abode of Time-god now itself, and hence propose yourself as king of this forest-dweller's kingdom, now itself. [4-22-5]
जीवितम् च हि राज्यम् च श्रियम् च विपुलाम् इमाम् | प्रजहामि एष वै तूर्णम् अहम् च अगर्हितम् यशः || ४-२२-४-२२-६
jiivitam ca hi raajyam ca shriyam ca vipulaam imaam | prajahaami eSha vai tuurNam aham ca agarhitam yashaH || 4-22-4-22-6
"Such as I am, I am indeed forgoing my life, kingdom, and this immense prosperity and even the unenviable glory which adduces that 'Vali is unkillable,' right away. [4-22-6]
अस्याम् त्वम् अहम् अवस्थायाम् वीर वक्ष्यामि यद् वचः | यदि अपि असुकरम् राजन् कर्तुम् एव तद् अर्हसि || ४-२२-७
asyaam tvam aham avasthaayaam viira vakShyaami yad vacaH | yadi api asukaram raajan kartum eva tad arhasi || 4-22-7
"Oh, valiant Sugreeva, it will be apt of you to make happen the word I am going to say even in such a situation in which now I am, and oh, king, even if that word of mine is infeasible. [4-22-7]
सुखार्हम् सुख संवृद्धम् बालम् एनम् अबालिशम् | बाष्प पूर्ण मुखम् पश्य भूमौ पतितम् अंगदम् || ४-२२-८
sukhaarham sukha saMvR^iddham baalam enam abaalisham | baaShpa puurNa mukham pashya bhuumau patitam a.ngadam || 4-22-8
"Have a look at this Angada, who is privileged for all happiness, brought up in all comforts, though a boy he is mannerly, and who with his tear-filled face fallen onto ground. [4-22-8]
मम प्राणैः प्रियतरम् पुत्रम् पुत्रम् इव औरसम् | मया हीनम् अहीनार्थम् सर्वतः परिपालय || ४-२२-९
mama praaNaiH priyataram putram putram iva aurasam | mayaa hiinam ahiinaartham sarvataH paripaalaya || 4-22-9
"More dear than my own lives is my son, and when he is deprived of me you have to foster him as if he is your own son, with no resources becoming sparse in every way. [4-22-9]
त्वम् अपि अस्य पिता दाता च परित्राता च सर्वतः | भयेषु अभयदः चैव यथा अहम् प्लवगेश्वर || ४-२२-१०
tvam api asya pitaa daataa ca paritraataa ca sarvataH | bhayeShu abhayadaH caiva yathaa aham plavageshvara || 4-22-10
"Oh, king of fly-jumpers, as with me you too are his father, patron, an overall protector from all sides, and also thus an assurer in fear. [4-22-10]
एष तारात्मजः श्रीमान् त्वया तुल्य पराक्रमः | रक्षसाम् च वधे तेषाम् अग्रतः ते भविष्यति || ४-२२-११
eSha taaraatmajaH shriimaan tvayaa tulya paraakramaH | rakShasaam ca vadhe teShaam agrataH te bhaviShyati || 4-22-11
"This admirable son of Tara is a coequal of yours in triumphs, and in eliminating those demons he will be in your advance guard. [4-22-11]
अनुरूपाणि कर्माणि विक्रम्य बलवान् रणे | करिष्यति एष तारेयः तरस्वी तरुणो अंगदः || ४-२२-१२
anuruupaaNi karmaaNi vikramya balavaan raNe | kariShyati eSha taareyaH tarasvii taruNo a.ngadaH || 4-22-12
"This mighty and sinewy son of Tara is youthful, and on overtaking in war this Angada will undertake actions seemly for a son of mine. [4-22-12]
सुषेण दुहिता च इयम् अर्थ सूक्ष्म विनिश्चये | औत्पातिके च विविधे सर्वतः परिनिष्ठिता || ४-२२-१३
suSheNa duhitaa ca iyam artha suukShma vinishcaye | autpaatike ca vividhe sarvataH pariniShThitaa || 4-22-13
"In deciding meanings in all their subtleties and also in presages of diverse nature this daughter of Sushena, Tara, is an insightful one in every way. [4-22-13]
यद् एष साधु इति ब्रूयात् कार्यम् तन् मुक्त संशयम् | न हि तारा मतम् किंचित् अन्यथा परिवर्तते || ४-२२-१४
yad eSha saadhu iti bruuyaat kaaryam tan muk{}ta saMshayam | na hi taaraa matam kiMcit anyathaa parivartate || 4-22-14
"Whatever is said by her as proper that is doable indubitably, indeed nothing contrary happens to her opinions, in the least. [4-22-14]
राघवस्य च ते कार्यम् कर्तव्यम् अविशंकया | स्यात् अधर्मो हि अकरणे त्वाम् च हिंस्यात् अमानितः || ४-२२-१५
raaghavasya ca te kaaryam kartavyam avisha.nkayaa | syaat adharmo hi akaraNe tvaam ca hiMsyaat amaanitaH || 4-22-15
"You have to accomplish Raghava's mission undoubtedly, and if it is unaccomplished there will be infraction on your part because you befriended him before an altar of fire, and you may even be punished for dishonouring him and your given word to him. [4-22-15]
इमाम् च मालाम् आधत्स्व दिव्याम् सुग्रीव कांचनीम् | उदारा श्रीः स्थिता हि अस्याम् संप्रजह्यात् मृते मयि || ४-२२-१६
imaam ca maalaam aadhatsva divyaam sugriiva kaa.ncaniim | udaaraa shriiH sthitaa hi asyaam saMprajahyaat mR^ite mayi || 4-22-16
"The bounteous goddess of triumph ensconced in this golden pendant will completely leave it off on my death, avoiding the flaw of touching a corpse, isn't it... hence oh, Sugreeva, you wear it." Thus Vali spoke to Sugreeva. [4-22-16]
इति एवम् उक्तः सुग्रीवो वालिना भ्रातृ सौहृदात् | हर्षम् त्यक्त्वा पुनर् दीनो ग्रह ग्रस्त इव उडु राट् || ४-२२-१७
iti evam uk{}taH sugriivo vaalinaa bhraatR^i sauhR^idaat | harSham tyak{}tvaa punar diino graha grasta iva uDu raaT || 4-22-17
Thus, that way when Vali spoke to Sugreeva with brotherly kind-heartedness, Sugreeva again waned away forgoing his spiritedness, like the lord of stars, namely the Moon, when eaten away by the planet, namely Rahu, during lunar eclipse. [4-22-17]
तत् वालि वचनात् शान्तः कुर्वन् युक्तम् अतंद्रितः | जग्राह सो अभ्यनुज्ञातो मालाम् ताम् चैव कांचनीम् || ४-२२-१८
tat vaali vacanaat shaantaH kurvan yuk{}tam ata.ndritaH | jagraaha so abhyanuj~naato maalaam taam caiva kaa.ncaniim || 4-22-18
Quietened by Vali's words and conducting himself befittingly and attentively in the given situation, Sugreeva has then taken that golden chain only when Vali authorised him. [4-22-18]
ताम् मालाम् कांचनीम् दत्त्वा वाली दृष्ट्वा आत्मजम् स्थितम् | संसिद्धः प्रेत्य भावाय स्नेहात् अंगदम् अब्रवीत् || ४-२२-१९
taam maalaam kaa.ncaniim dattvaa vaalii dR^iShTvaa aatmajam sthitam | saMsiddhaH pretya bhaavaaya snehaat a.ngadam abraviit || 4-22-19
On giving away that golden pendant, and on seeing his son who is available nearby, readying himself towards his end that is setting in, Vali affectionately spoke to Angada. [4-22-19]
देश कालौ भजस्व अद्य क्षममाणः प्रिय अप्रिये | सुख दुःख सहः काले सुग्रीव वशगो भव || ४-२२-२०
desha kaalau bhajasva adya kShamamaaNaH priya apriye | sukha duHkha sahaH kaale sugriiva vashago bhava || 4-22-20
"From now on, observing time and place you have to tolerate pain or pleasure, endure mirth or misery on your going under the control of Sugreeva. [4-22-20]
यथा हि त्वम् महाबाहो लालितः सततम् मया | न तथा वर्तमानम् त्वाम् सुग्रीवो बहु मन्यते || ४-२२-२१
yathaa hi tvam mahaabaaho laalitaH satatam mayaa | na tathaa vartamaanam tvaam sugriivo bahu manyate || 4-22-21
"Oh dextrous Angada, as to how I have entertained you in whichever way you conducted yourself with me, Sugreeva may not approve of such a puerile behaviour of yours, if you resort to it. [4-22-21]
ना अस्य अमित्रैः गतम् गच्छेः मा शत्रुभिः अरिंदम | भर्तुः अर्थ परो दान्तः सुग्रीव वशगो भव || ४-२२-२२
naa asya amitraiH gatam gacchheH maa shatrubhiH ari.ndama | bhartuH artha paro daantaH sugriiva vashago bhava || 4-22-22
"Do not reach at his unfriendly ones, nor come near his enemies, oh, enemy-destroyer Angada, you shall be in the control of Sugreeva attending to the purposes of your lord with self-control. [4-22-22]
न च अतिप्रणयः कार्यः कर्तव्यो अप्रणयः च ते | उभयम् हि महादोषम् तस्मात् अंतर दृक् भव || ४-२२-२३
na ca atipraNayaH kaaryaH kartavyo apraNayaH ca te | ubhayam hi mahaadoSham tasmaat a.ntara dR^ik bhava || 4-22-23
"Do not conduct yourself with excessive friendliness or unfriendliness, as this pair of opposites itself has a flaw, therefore you cultivate an intermediary outlook." Vali thus spoke to Angada. [4-22-23]
इति उक्त्वा अथ विवृत्त अक्षः शर संपीडितो भृशम् | विवृतैः दशनैः भीमैः बभूव उत्क्रान्त जीवितः || ४-२२-२४
iti uk{}tvaa atha vivR^itta akShaH shara saMpiiDito bhR^isham | vivR^itaiH dashanaiH bhiimaiH babhuuva ut.hkraanta jiivitaH || 4-22-24
He who is highly tortured by the arrow of Rama spoke to Angada in that way, and afterwards his eyeballs rolled-up, mouth hung open baring his horrid teeth, and his life too took to flight from his body. [4-22-24]
ततो विचुक्रुशुर् तत्र वानरा हत यूथपाः | परिदेवयमानाः ते सर्वे प्लवग सत्तमाः || ४-२२-२५
tato vicukrushur tatra vaanaraa hata yuuthapaaH | paridevayamaanaaH te sarve plavaga sattamaaH || 4-22-25
Then, all those best monkeys avaialble there have started to weep when their monkey chief is dead, and for that matter they have loudly squawked at his death in this way. [4-22-25]
किष्किन्धा हि अथ शून्या च स्वर् गते वानरेश्वरे | उद्यानानि च शून्यानि पर्वताः कानानि च || ४-२२-२६ हते प्लवग शार्दूले निष् प्रभा वानराः कृताः |
kiShkindhaa hi atha shuunyaa ca svar gate vaanareshvare | udyaanaani ca shuunyaani parvataaH kaanaani ca || 4-22-26 hate plavaga shaarduule niSh prabhaa vaanaraaH kR^itaaH |
"When the lord of monkeys departed to heaven Kishkindha is indeed rendered derelict, dreary are the gardens, deserted are the mountains and forests as well, and when the tiger among fly-jumpers is dead all the vanara-s are rendered up into a lacklustre life. [4-22-26, 27a]
यस्य वेगेन महता काननानि वनानि च || ४-२२-२७ पुष्प ओघेण अनुबद्धन्ते करिष्यति तत् अद्य कहः |
yasya vegena mahataa kaananaani vanaani ca || 4-22-27 puShpa ogheNa anubaddhante kariShyati tat adya kahaH |
"And by the impetus of whose great rapidity flowers available in forests and woodlands used to shower on him in torrents and enwreathe him from behind, that Vali is no more, and now who has got such an impetus? [4-22-27b, 28a]
येन दत्तम् महत् युद्धम् गन्धर्वस्य महात्मनः || ४-२२-२८ गोलभस्य महाबाहुः दश वर्षाणि पंच च | न एव रात्रौ न दिवसे तत् युद्धम् उपशाम्यति || ४-२२-२९
yena dattam mahat yuddham gandharvasya mahaatmanaH || 4-22-28 golabhasya mahaabaahuH dasha varShaaNi pa.nca ca | na eva raatrau na divase tat yuddham upashaamyati || 4-22-29
"By which great-souled Vali a ferocious duel was given to the celestial, namely the great armed Golabha, which did not cease either in the daytime or night till Vali felled Golabha, that Vali is no more. [4-22-28b, 29]
ततः षोडशमे वर्षे गोलभो विनिपातितः | तम् हत्वा दुर्विनीतिम् तु वाली दंष्ट्र करालवान् | सर्वा अभयम् करः अस्माकम् कथम् एष निपातितः || ४-२२-३०
hate tu viire plavagaadhipe tadaa plavaMgamaaH tatra na sharma lebhire | vane caraaH siMha yute mahaavane yathaa hi gaavo nihate gavaam patau || 4-22-31
"Thereafter, in the sixteenth year Vali unquestionably felled Golabha, and on killing that evil-minded Golabha with his zigzag teeth Vali accorded fearlessness to all of us, how such a Vali is felled now?" Thus the monkeys raised hue and cry. [4-22-30]
हते तु वीरे प्लवगाधिपे तदा प्लवंगमाः तत्र न शर्म लेभिरे | वने चराः सिंह युते महावने यथा हि गावो निहते गवाम् पतौ || ४-२२-३१
tataH tu taaraa vyasana arNava plutaa mR^itasyaa bhartur vadanam samiikShya saa | jagaama bhuumim parirabhya vaalinam mahaa drumam chhinnam iva aashritaa lataa || 4-22-32
But when that fly-jumper's brave lord Vali is killed, those fly-jumpers have gone into a freneticness in that matter of Vali's killing, as with the cows becoming frenetic when their husbanding bull is killed while moving in a great forest that is riddled with a lion. [4-22-31]
ततः तु तारा व्यसन अर्णव प्लुता मृतस्या भर्तुर् वदनम् समीक्ष्य सा | जगाम भूमिम् परिरभ्य वालिनम् महा द्रुमम् छिन्नम् इव आश्रिता लता || ४-२२-३२
But then Tara, whelmed under a ocean called affliction closely observed her dead husband's face, embraced him and collapsed onto ground as with any creeper plant when the giant tree on which it is hinging is hacked down. [4-22-32]
